Debattartikel: "Vi kan dra vårt strå till stacken”
Fotbollssverige var i sorg. Supportrar från hela landet skickade sina kondoleanser till Djurgårdsfamiljen, för sorgen hade inga färger. Men det var bara inte sorgen man behövde tackla, utan supportrar blev också tvungna att gå ut i tidningar, radio, TV, sociala medier och fikarum för ta debatten.
För debatten handlade inte bara om det våldsbrotten, utan den handlade om hela den svenska supporterkulturen. Det har gjorts utspel från diverse aktörer om pyroteknik, om ståplatsförbud och om matcher utan bortasupportrar. I ren desperation tog diverse klubbar odemokratiska beslut för att stävja ordningsstörningar inne på arenorna.
Dagen efter dödsfallet, strax innan avspark mellan AIK och IFK Göteborg höll supportrar från båda led på innerplan en gemensam manifestation och tyst minut. I SVT Debatt frågade Rose-Marie Frebran, nationell samordnare för att stärka den positiva supporterkulturen och motverka idrottsrelaterad brottslig, hur man kan stå i en manifestation och hedra någon i en tyst minut och sen nästa minut att hata ett annat lag.
Detta är väldigt symboliskt för den diskussionen som förts efter den tragiska händelsen i Helsingborg. Förutom att många har problem att skilja mellan den positiva och destruktiva kulturen, väljer man också att förringa positiva inslag, i detta fall den gemensamma tysta minuten.
Denna typ av ignorans är vad som är det egentliga hotet mot den svenska fotbollens utveckling. I United Minds undersökning i uppdrag av Svensk Elitfotboll visade det sig att 92% av alla som går på allsvensk fotboll värdesätter stämningen högst. Det är då oförståeligt att man då väljer att kväva den faktor i svensk fotboll som attraherar mest åskådare, det vill säga den supporterkultur vi har i Sverige.
Vi borde istället, precis som den nya nationella utredningens titel säger, stärka den positiva supporterkulturen genom att erbjuda den möjligheter, exempelvis från kommunalt håll. Idag är många av klubbarna medvetna om vikten av att stötta positiva inslag som tifoverksamhet, men samhället har svikit.
Eftersom hela supporterkulturen oftast dras över en kam i media ser inte utomstående nyanserna i supporterkulturen, och därför ofta stöter bort all typ av supporterverksamhet. I första hand måste varje aktör, från journalister till politiker, ändra sin attityd till den positiva läktarkulturen och uppmärksamma den oftare än den destruktiva. Det är endast så den kan legitimeras, det är endast så vi motverka stigmatiseringen av supporterskapet och i framtiden kunna förbättra förutsättningarna för de supportrar som väljer att stötta sitt lag inom de rättsliga ramarna.
Vi måste dessutom komma överens om vad som egentligen är positiv supporterkultur. Den elektriska stämningen på läktarna i ett derby med två stora klackar på motsatt sida är de matcher som spelarna ser mest fram emot. Ståplatspubliken är den som idag står för den absolut största delen av den stämning som bevisligen lockar all typ av publik till matcherna. Idag är det allmänt vedertaget att bland fotbollsspelare och klubbrepresentanter att organiserad och säker pyroteknik är ett positivt och uppskattat inslag.
Även Rikspolisstyrelsen tillsammans med samverkansråd utreder och föreslår om att tillåta bengaler på de svenska läktarna. Trots detta väljer man att diskutera om förbud mot ståplats och bortasupportrar, samt att jämföra pyroteknik med våldsbrott utanför arenorna.
Samtliga aktörer måste också rannsaka sig själva. Hur kan vi supportrar tillsammans med klubbarna arbeta för att göra alla välkomna och trygga på de svensk fotboll? Problemen är inte så stora som media har målat upp det, men vi har onekligen en del problem som måste lösas. Och hur kan polisen se till att samtliga besökare tar sig till och från svensk fotbollsstadion på ett bekvämt och välkomnande sätt?
För att gå vidare och kunna bevara den kultur som vi har byggt upp, och motverka repression som skulle stävja den, måste vi kunna se oss i spegeln och ta itu med dessa frågor. Därför arrangerar SFSU den 28-29 juni en supporterträff i Stockholm med fokus på supporterkulturens framtid och temat ”Rannsakan – för bevarandet av den sunda supporterkulturen” där vi supportrar själva sätter agendan.
Vi kan inte ta ansvar för enskilda individers handlingar, men vi kan dra vårt strå till stacken för att leva upp till det manifest vi nyligen skrev tillsammans med Svensk Elitfotboll. Vi hoppas andra aktörer också tar ansvar.
Låt oss skilja mellan det destruktiva våldet och den stämningshöjande supporterkulturen vi länge byggt upp i svensk fotboll.
För att göra detta måste vi måste rannsaka oss själva.
Vi måste också nyansera debatten.
Framför allt måste vi definiera, bevara och stärka den positiva supporterkulturen.
//Svenska Fotbollssupporterunionen
Texten är i sin helhet ett debattinlägg från Svenska Fotbollssupporterunionen.