Kristian Bergström: "Gör fortfarande poäng"

Vid 38 års ålder borde det kanske ses som det förväntade, åtminstone för en spelare som spelat på elitnivå i över 20 år av sin karriär.

Men den som har gjort sin research vet också att Kristian Bergström har sagt samma sak förut. Vi på Matchdax ringde upp Sveriges bästa vänsterfot för att stämma av hur det egentligen förhåller sig.

Det finns ett reportage om dig från 3:e juli 2009 på SvFFs officiella hemsida.. har du en aning om vad det handlade om?

–        Njae, det vet jag faktiskt inte..

Jag citerar lite ifrån den: ”… och när den aktiva karriären tar slut efter årets säsong…” .

Texten är alltså skriven 2009 och det skulle vara din sista säsong. Finns det med andra ord fog för att tro att inte heller det här blir din sista säsong?

–        Det vet jag inte riktigt än. Jag har inte tagit något beslut och vi har inte haft någon direkt diskussion om saken. Jag vet att det finns ett intresse från Åtvidaberg om någon slags fortsättning, men vad det intresset innefattar vet jag faktiskt inte. När jag sa så där och sedan valde att fortsätta så gjorde jag nog det för att jag inte kände att det var färdigt ännu. Först gick vi upp till allsvenskan och då ville man inte lägga av och sedan blev vi degraderade och då ville man inte sluta med en degradering. Nu är vi nära att lyckas fixa ett nytt kontrakt, men det är fortsatta funderingar och jag är nog inte riktigt färdig ännu.

–        Ett intresse finns från Åtvidaberg, men vad det intresset innefattar vet jag faktiskt inte. Det har funnits en önskan både från mig och föreningen om att ha kvar mig i organisationen på ett eller annat sätt även om jag inte tänker prata om vilken slags roll det blir.

Vad säger folk runt omkring dig? Har det blivit lite Peter och vargen av det hela eller finns det fortfarande de som försöker tjata på dig så att du kör ett år till?

–        Det är väl både och, haha.  Vissa säger att de inte vill att jag ska sluta och att jag har mer att ge och sen finns det nog en del som faktiskt tycker att jag borde sluta. Men jag gör fortfarande poäng och känner mig fortfarande högst delaktig i vårt resultat och man får väga för och emot. Till viss del vill man kunna sluta i rätt tid, vilket innebär att man också kan få ha förmånen att ta beslutet själv, innan någon annan gör det åt dig.

Du har ju bara missat sju seriematcher sedan du lämnade Malmö FF 2003. Finns det inte en risk att du kanske ångrar dig om du lägger av efter den här säsongen?

–        Karriären kommer oavsett att ta slut någon gång men man vill nog gärna att den ska göra det när det inte skiljer för mycket mellan prestation och självbild. Jag har varit rätt förskonad från skador och jag tror att man för att kunna hålla på så här länge, som jag har gjort, måste vara i princip skadefri. Jag tror att jag just på grund av att jag inte har varit skadad så har jag lyckats bibehålla en nivå. Hade jag råkat ut för någon allvarlig skada så tror jag att kroppens åldrande hade gått snabbare.

Om vi pratar litegrann om din spetsegenskap, vänsterfoten, så har den stått för ett assistsnitt på över nio assister per säsong under dina år i Åtvidaberg sedan återkomsten 2004. Du leder dessutom assistligan i år. Hur har du lyckats få till den precisionen?

–        Det har varit väldigt mycket nötande.  När jag var i åldern 15-25 år så stod jag på träning och efter träning och nötte inlägg och frisparkar. Det är en grej som jag hela tiden har jobbat med och tränat extra på under morgonar, kvällar och helger. Bara för att nöta och nöta såna saker. Numera har man mer och mer sån träning i vanliga fotbollsträningen. Mer spetskvalité och individuell träning. Förr var det bara kollektiv träning, där alla gjorde samma sak och nu är det mer åt individuell träning. Jag tränar fortfarande på inlägg och frisparkar men absolut inte i den mängden. Nu finns förmågan där och jag tränar mer för att underhålla den förmågan.

 Är det dom där klassiska 10000 träningstimmarna man pratar om då?

–        De senaste studierna säger att det till och med rör sig om 12000 träningstimmar för de som spelar i Premier League. Dessutom ska det vara 12000 bra träningstimmar, det är inte bara kvantiteten som räknas. Jag kan mycket väl tänka mig att jag ganska snabbt kom upp i de timmarna och jag brukar förklara för mina elever på fotbollsgymnasiet hur vi fördrev vår tid förr, haha. Nu låter det som att jag är jättegammal, men det är faktiskt en skillnad. Nuförtiden när spelarna är lediga så sitter man och spelar TV-spel. Tidigare fanns det inget sånt, då lirade man fotboll på gårdsplan, inomhus i någon mindre träningshall eller var det nu var. Man spelade fotboll jämt och det var något man alltid gjorde med polare.

Även om du bestämmer dig först efter säsongen, tycker du fortfarande att det är lika kul att spela och träna fotboll nu som förut?

–        Visst tycker jag det. Som alltid så finns det roligare träningar och det är inte alltid jätteroligt att sitta på en buss någonstans långt upp i landet när man är borta från familj och så. Men jag älskar det jag håller på med och jag hade inte velat byta bort vad jag har fått uppleva med fotbollen och gemenskapen och vännerna man har fått här i livet. Det är nog mycket kopplat till om man känner att man finner en tillfredställelse i det här, det är grunden.

Joakim Kempe

Matchdax