"Sulan" om att vara syrian från Södertälje

Allsvenskan har landslagsuppehåll nu och Syrianska samlar krafterna inför höstens spurt. Suleyman Sleyman är denna söndag hemma och tar hand om barnen när frugan åkt på arbetsresa till Asien.

– Känslan i truppen är ändå helt okej, tycker jag. Det har väl gått okej efter uppehållet. Målsättningen har hela tiden varit att hålla oss kvar och nu med nio omgångar kvar har vi skapat förutsättningar för att hålla oss kvar. Vi är väl fyra lag som slåss om att undvika den där kvalplatsen. Vi kommer ändå in med gott självförtoende, vi gjorde en bra match när vi slog Mjällby och även mot Elfsborg senast.

– Vi visste om att det skulle bli tufft. Vi har inte riktigt samma förutsättningar som dom stora lagen. Samtidigt vet vi att om vi får behålla kärnan i laget skadefri så kan vi konkurrera med, kanske inte dom tre-fyra bästa lagen, men femma-tia kan vi komma.

Det är små marginaler och ett riktigt getingbo kring kvalstrecket ner mot Superettan. Syrianska ligger två poäng ovanför Gefle som innehar kvalplatsen.

– Framför allt ska vi fortsätta på samma sätt som vi gjort nu. På dom sista fyra matcherna har vi tagit sju poäng. Två av dom fyra är vinster och det är på rätt väg spelmässigt. Visst, det är två poäng ner, men samtidigt har vi varit beredda på detta. Det är en situation vi är vana vid, vi känner ingen stress.

– Det är klart att det underlättar att man inte är i Örebros eller GAIS situation, det är aldrig kul att vara så långt bakom. Men vi kan inte titta allt för mycket på tabellen nu. Det är svårt att veta vilka man ska slåss om platsen med, om nio omgångar. Nu tittar vi på Gefle, men vi kanske ska titta på nåt annat lag egentligen.

– Jag tycker ändå att vi haft en hysad kontinuitet i centrallinjen. Tre mittbackar har turats om på två mittbacksplatser. Chanko, Arneng och Sharbel har spelat nästan hela tiden. Centrallinjen är väldigt viktig. För egen del är det kul att jag kommit tillbaka också. Vi har ändå fem-sex spelare med mycket rutin från många år i Allsvenskan och även spel utomlands, det blir viktigt nu när det ska avgöras.

När det gäller "Sulans" personliga prestationer dom senaste åren har han hämmats väldigt mycket av skador. Ifjol blev det bara fem matcher och i år har det blivit åtta hittills.

– Ifjol bröt jag benet, eller det var en fraktur på vadbenet. Det är svårt att skydda sig mot. Sen var man ivrig och fick återfall under rehabperioden. I år lyckades jag ju skada mig i första omgången hemma mot Göteborg, sen kom jag inte tillbaka förrän omgång 15-16. Det var en bristning i vaden jag fick kliva av med i paus. Men sen har det blivit bättre och bättre, jag har ändå spelat dom senaste fyra-fem från start. Jag är ifatt med fysiken och tajmingen kommer på matcherna.

– Det som har motiverat mig dom sista åren är att min fysik är bättre nu än när jag var 22. Jag är bättre fysiskt förberedd för att klara av fotboll på den här nivån. Det är lättare att komma tillbaka efter skador, även om jag haft långa skador på senare år så jag känner jag mig bättre nu när jag är 32 än när jag var 22. Det märker jag på alla
löptester och konditionstester som vi gör.

Suryoye(Syrianska hette Suryoyo Sportklubb från början), som klubben kallas, är den minst erfarna föreningen i Allsvenskan, 2012 gör man sin blott andra säsong någonsin i högsta serien.

– Visst är det en liten klubb. Det finns mycket att göra, framförallt organisationsmässigt. När jag kom hit 2009 var vi nykomlingar i Superettan. Vi kom fyra i Superettan första året, sen vann vi året därpå. Och nu gör vi andra säsongen i Allsvenskan. Sportsligt finns förutsättningarna, vi har ett lag som enligt mig har kvalité att hålla sig kvar, men det har gått fort från toppen av division 1 till Allsvenskan. Man är medveten om det och det är en härlig stämning i klubben och alla jobbar för att utvecklas til en större organisation.

– Det är klart att det är speciellt att som syrian spela för sin folkgrupp. Det är det närmaste landslag vi har. Men jag tror ändå att alla ger allt på den här nivån, även om man kommer in till ett lag utifrån så gör alla sitt yttersta.

Det är många spelare och supportrar till dom andra lagen som vill att ni ska åka ur, hur känns sånt att höra?

– Om jag ska vara helt ärlig så skiter jag faktiskt i vad andra lag och fans tycker. Sen är det såklart synd att vi inte kunnat locka mer publik. Men vi spelar ändå för dom som håller på oss. Så om jag ska vara ärlig så skiter jag fullständigt i vad dom andra lagen tycker.

Hur ser du på rivaliteten i Södertälje mellan er och Assyriska?

– Jag tror att det i grund och botten är en bra rivalitet för att den utvecklar båda klubbarna. Man vill tävla mot varandra och utmanas. Sen är det klart, om dom två klubbarna hade slagits ihop hade vi fått bättre uppbackning från supportrar med publik på matcherna och mer sponsorer. Men det är bra att vi triggar varandra.

Vilken är din klubb i första hand, är det Syrianska eller Hammarby?

– Jag är ju syrian från Södertälje och har följt dom sen jag var väldigt liten. Men jag har spelat i Hammarby stora delar av min aktiva karriär och har bliivt hammarbyare genom att jag tillbringat elva säsonger i den klubben. I Hammarby slog jag igenom med fantastiska minnen, SM-guld och topplaceringar år efter år, en otroligt fin atmosfär kring hela klubben och en otrolig publikstämning på matcherna. Det är dom två lagen jag har i mitt hjärta.

Hur kom det sig att du lämnade Hammarby, var det deras eller ditt initiativ?

– Alltså, vi behöver inte gå in på den frågan, det är så många år sen. Det var några detaljer vi inte kom överens om, det var olika åsikter när det gällde kontraktet. Klart att det aldrig är helt okej att skiljas så, men samtidigt är det två parter i en förhandling.

Hur ser du på din fortsatta karriär, vad vill du göra i framtiden?

– Med fotbollen tar jag ett år i taget. Får jag vara skadefri, har motivation och bra fysik är det kul att spela fotboll. Annars har jag ju pluggat och har en utbildning. Jag har jobbat även vid sidan av. Jag gick en ekonomiutbildning, tog examen 06 och har jobbat deltid som ekonomiansvarig på ett mindre företag. Sen har jag jobbat deltid på Ernst & Young så jag har den delen att falla tillbaka på. För mig har det alltid varit prioritet, det har jag med mig hemifrån, att se till att skaffa mig en bra utbildning. Det sa alltid min mamma och pappa till mig. Direkt efter gymnasiet började jag plugga på Handels i Stockholm, berättar Sulan för Matchdax.

Calle Abrahamsson
Matchdax