En Quick-Fix hade nog hjälpt?

2016-10-14 10:35

Landslagsuppehållet är äntligen över. För oss som har ett ringa intresse i de blå-gula kvalmatcherna är dessa drygt fjorton dagarna drygare än ett vinteruppehåll. Och framför allt nu, när ångesten är som mest påtaglig och dramatiken är som mest närvarande.

Fem matcher kvar nu. HIF har sex poäng upp till säker mark, och sex poäng ner till ridå för Allsvenskan 2017. Det är ganska uppenbart att det blir kval va?
Oavsett hur mycket (påklistrad?) positivitism du än må ha, så är det i princip praktiskt omöjligt att plocka dessa sex poängen och en sjuhelvetes massa minus i målskillnad mot GIF Sundsvall. Och likväl är det samma neråt. Det ska till ett mirakel a la "Miracle on Ice" för att Gefle ska nå upp till HIF.

***

Uppehållet har dock inte varit helt tyst och friktionsfritt. HIF har figurerat medialt både positivt och negativt. (Allt är i betraktarens ögon)
Själv hängde jag mer upp mig på de svaren som Helsingborgs Dagblads egna Janne Josefsson lyckades få ur HIF:s ordförande Sten-Åke Tjärnlund. På raka, (väldigt raka) frågor, svarade SÅT lika luddigt som random politiker som ertappats med handen i kakburken.

Men det som gnager mest, är naturligtvis; Vi ser inte att det finns någon quick fix"
- Nej bäste Sten-Åke. Allt handlar om tajming och handlingskraft.

Nu är det för sent, alldeles för sent att inbilla sig att något ska hinna förändras. Den siste deadlinen gick precis efter förra matchen, innan landslagsuppehållet, för att kunna göra en snabb rockad - en quick fix. Men det har funnits tillfällen då tidigare då man insett varthän det barkar, som man i mina ögon -borde- agerat. Istället har man med en dåres tålamod hävdat att det bästa är att fortsätta på den inslagna vägen.

Att man genom den karismatiske säljaren, tillika klubbdirektören, Mats-Ola Schulze, lyckats sälja in konceptet "Allt är lugnt, bara vi gör det tillsammans" till såväl medlemmar OCH de så viktiga finansiärerna (sponsorerna) är beundransvärt. Absolut. Men lite vibbar av "Kejsarens nya kläder" får man allt.

***

Nu är det inte så att undertecknad egentligen är helt och totalt negativ till allt som har med HIF att göra. (Även om man själv får den uppfattningen och självbilden ibland...). Nej då. Det finns positiva krafter med HIF, även om man nu trampar vatten i sina nya kläder från kejsaren. Det gäller bara dels man själv lyfter upp dem till ytan, men även att man hjälper till via media. Och där har HIF en del att jobba med.

***

På tal om media.
HIF har nog inte figurerat så här mycket i landsomfattande media sedan guldåren 2011-2012? Det fullkomligt spottas ut reportage, artiklar och tyckande i ständig strid ström utav mediafolk för närvarande.

Det tycks som att alla, ALLA, från Kiruna till Trelleborg, har en åsikt om och vill berätta om, vad de tror är anledningen till HIF:s fall från firade mästare till kvalande krislag. Man kan tycka vad man vill, och det ska man så klart göra, om dessa alster. Dessa skribenter tar så klart tillfället i akt att skriva när något är i kris. Det är sedan gammalt känt att folk läser artiklar, krönikor när det handlar om något/någon i kris. Sen gammalt.

Med tanke på den insynen i föreningen jag skaffade mig (främst under mina Allt Om HIF-år 2009-2014), så kan jag säga som så; Tro inte på allt som skrivs!
Och hade jag skrivit om allt, så hade ingen trott mig i alla fall...

Det senaste alstert från riksbekant medial tyckare, låter mer som en "dåres försvarstal" än om någon som är insatt i klubben. Men även den krönikan handlar om att jaga intäkter (klick-journalistik som det kallas för...). Och det är så klart upp till var och en att skriva, tycka och publicera, när man har möjlighet.
(Och nej, jag jagar inte klick. Jag skriver av mig för att jag vill, kan och känner för det! :-)

***

Nej nu lite om vad HIF handlar om va?
Dags för lite fotbollstyckande!

***

Fem matcher kvar, den första nu på söndag i Borås. Elfsborg på bortaplan är ingen enkel historia. Inte 2016. Och det var det inte heller guldåret 2011, då HIF förlorade, trots en mycket starkare trupp, med 2-3.

För mig är Elfsborg, näst efter Gefle, det laget jag alltid haft svårast för att finna någon som känsla för, förutom något som kan liknas vid avsky.
För mig är Elfsborg en del i att svensk fotboll raserats.
För mig är Elfsborg den skyldeige till balkongmattans intåg i svensk elitfotboll.

Därför myser jag alltid extra mycket när Elfsborg förlorar, och känslan av "lycka" är ännu större när HIF är den som besegrar de gula plastkramarna från Borås! 

Och på söndag är förhoppningen om möjligt ännu större av att man ska få mysa lite med ett pilemariskt leende på läpparna. Men handen på hjärtat, trots alla ansträngningar av att locka fram extra mycket positivitism, så känns det på förhand rätt tufft. Nästan på gränsen att man förutsätter att Elfsborg kommer vinna.
(Vilket i och för sig gör att glädje-känslan blir än större vid en HIF-vinst?)

Elfsborg är väl inte direkt något topplag i år. Och deras tid, där de enligt experter bara behövde jogga, är väl förbi för länge sedan, och nu har de lag som springer fått ett försprång.

Det ska dock bli intressant att se vad tränare Larsson med kompanjoner har hittat på under uppehållet. Kommer vi få se ett aggresivare HIF, ett mer bollpressande HIF, ett HIF som inte bara snackar om att knyta näven i fickan, utan även presterar?

Ska bli väldigt intressant! 

Rapporterna från träningar som undertecknad tagit del utav, säger inte mycket om några stora förändringar. Och det är väl högst troligt att HIF inte kommer anstränga sig för att göra någon quick fix, utan istället köra på på den inslagna vägen?

Följ oss på sociala medier