Var går din gräns? Var är ditt civilkurage?

Jag har väntat med att skriva den här krönikan för att inte skriva i affekt, det är då man gör eller skriver saker utan att tänka på vad man gör eller skriver. Nu har det varit svårt att låta bli att hamna i affekt då så många tar olagliga, idiotiska, eller bara rent dumma saker i försvar. Argument för att slåss, visa makten med att bränna bengaler, att det "är på skoj" man skanderar "låt han dö" eller "Turinas barn har ingen pappa" för den delen. Det går utanför mitt förstånd och även om Tony Ernst, ordförande i Svenska Supporterunionen, står i Aktuellt och säger att det blivit bättre så är det att stoppa huvudet i sanden rejält! 

Låt oss begrunda en veckas händelser i och kring Allsvenskan i fotboll 2015:
Söndag 20 september
Djurgården – Malmö
I pausen konfrontation mellan så kallade supportrar på Tele2 Arena där ungdomsspelare i Djurgården hamnade i skottlinjen. En banderoll "Stockholm blodbad är det bästa som hänt". Efter matchen flera slagsmål. Händelsen tonas ner, Djurgården ber om ursäkt till de drabbade.

IFK Göteborg – Hammarby
En så kallad Hammarbysupporter kastar en bengal in i en sektion med Göteborgssupportrar, vilka uppträder lika idiotiskt och kastar tillbaka bengalen. Nu kastas ytterligare en, eller om det är samma, bengal in på familjeläktaren. Det är ett under att ingen blir skadad.

Torsdag 24 september, Elfsborg – IFK Göteborg
Minst tre IFK Göteborgsanhängare tar sig in i Elfsborgsklacken, de blir misshandlade och senare anser Elfsborgs supporterklubb Guliganernas ordförande att de får skylla sig själva.

Söndag 27 september, Hammarby – AIK
Redan innan derbyt tänds bengaler inne på tunnelbanestationer, det förekommer till och med rykten, låt det stanna vid rykten än så länge, att det brändes bengaler inne i tunnelbanevagnar. Vid Gullmarsplan var det KAOS när jag passerade på väg till matchen och av bilder jag sett senare får det kaoset att verka som söndagsskola när folk fick för sig att ta sig över till den andra perrongen. Här kastades det föremål mellan perrongerna och helt vanlig resenärer var skräckslagna. Även efter matchen brändes det bengaler på tunnelbanestationer. 

I den 27:e minuten när AIK-klacken hyllar sin bortgångne målvakt Ivan Turina skanderades det från Hammarbysidan "Turinas barn har ingen pappa", något som har försvunnit i mediebruset för det som skulle komma senare - men är lika uselt och idiotiskt. 

När Hammarbyspelaren Erik Israelsson ligger medvetslös i tre till fyra minuter och får vård under cirka en kvart innan ambulansen kommer in på arenan och de säkrar honom för färd till sjukhuset. Då skanderas det AIK-klacken "Låt han dö!" - det är så osmakligt att jag blev riktigt äcklad. Vad som hände efter matchen har jag inte mycket koll på då jag stängde av öronen ordentligt.

Det är det här Tony Ernst, om du nu läser detta, som du kallar en kraftig minskning av våld och otrevligheter på och kring arenorna. 

En våldsam massa
Det finns en våldsam massa kring flertalet av de allsvenska föreningarna idag. Det handlar om i första hand unga män, de flesta under 20 år, många under 16 år som visar sin makt att stoppa matcher, flytta matchstarter genom att tända massvis med bengaler och rökfacklor. De är fullt medvetna om att deras aktion kommer att få konsekvenser för matchen, derbyt senast kom igång 33 minuter efter utsatt starttid på grund av just detta. Det värsta är att knappt någon bryr sig om det längre och föreningarna vet om att det kommer hända. De här ungdomarna drar sig inte för att hota andra supportrar som säger ifrån, eller inte gör som just de tycker är hur man uppför sig på. De tillåts hålla på och det finns alltid de som försvarar dem och deras handlingar. De här grupperna har mer eller mindre tagit över de så kallade firmornas verksamhet på arenorna.

Civilkurage
Det är dags att äldre supportrar, medmänniskor ställer sig upp och säger till de här ungdomarna att det inte är okej att hålla på så här. Att ta avstånd, att våga föra en debatt, att ta tillbaka den respekt som unga ska ha för äldre. Det är dags att visa civilkurage och få stopp på skiten som förstör idrotten en gång för alla. Visst, fotbollen går mot sitt bästa publikår i Allsvenskan någonsin - men vad händer med de som vänder fotbollen ryggen för all skit som händer? Börjar publiken svika kommer föreningarna att få jobba hårt för att tvätta bort stämpeln och få publiken att komma tillbaka. När sa du till din bänkgranne att dennes språkbruk eller handling inte är acceptabel? Var är ditt civilkurage?

Att sätta gränser
Vad är okej att göra på stan, hemma, på jobbet, på väg till en arena, på en arena och så vidare? Vad är okej att säga i samma situationer? Skulle du kalla din chef för hora? Skulle du kalla din medarbetare för fitta? Skulle du slå din kollega om den inte gör som du tänkt? Var går gränsen? 

Varför skulle det vara okej att skrika till en medvetslös spelare "Låt han dö", när det inte är det om en person ligger medvetslös på gatan? Var går din gräns? När säger du ifrån? Du kanske säger som AIK:s supporterförening Black Armys presstalesman Victor Capel på frågan om "Låt han dö"-skanderingen. "Så har det låtit de senaste 15 åren". Skulle det vara ett försvar? 

Djurgårdens supporterförening Järnkaminerna tvingas åka i bussar med låg standard, utan toaletter, till bortamatcherna sedan de som åkt med på bortamatcherna misskött sig. Nu ställer bussbolaget trots det upp och kör Djurgårdens supporter. Som svar på en twitterfråga om Järnkaminerna kommer ha kvar samma bussbolad även nästa säsong, blir svaret från Järnkaminernas ordförande Viktor Adolfsson "Vi hoppas det. Finns inga andra som vill köra i nuläget". Det ska sägas att det inte bara är Järnkaminerna som har svårt att få bussbolag att köra supportrar till och från matcherna. Hur kan det få gå så här långt?

Vad tycker du? Är det innanför eller utanför din gräns?

Skylla ifrån sig
Att skylla ifrån sig är det mest frekventa sätt till undanflykt, att inte ha förmågan att se felen i handlingarna i den idrott man älskar, att i stället hugga på andra vardagsbrott eller ironisera när andra lags anhängare gör fel. Sist men inte minst – det är medias fel…

Idrotten ska vara fest
År 2015 är ett stort idrottsevenemang i Sverige det samma som en fyllefest, ju viktigare match/tävling desto mer dricks det, ibland tas det droger - ibland i stora mängder. När det kommer till lagidrotter, speciellt fotboll, i viss mån ishockey, och rivalitet tar man steget tillbaka till Homosapiens Neandertal, en underutvecklad gren av människan, som troddes vara utrotad för tusentals år sedan, med otroligt låg intelligens. Den människogrenen träder fram när det vankas idrott, ju viktigare desto tydligare symtom.

Hur ska vi få idrotten att vara en fest och inte en pest? Det tål att diskuteras, gör det gärna i kommentarsfältet, kom ihåg att ta ansvar för det du skriver bara.

Flera har tröttnat
Jag vet att många har tröttnat på den inramning som finns kring idrotten idag. Det kommer fram folk och diskuterar detta med mig, jag läser folks ilska på sociala medier. Min känsla att det är fler som tar avstånd från det som händer än de som tycker att det är okej - och då är det än färre som tycker att stämningen är bra. Det kanske är dags att gå från ord till handling för dig som känner att nu får det vara nog!

Din gräns kanske är nådd - men var är ditt civilkurage?
Diskutera gärna och gör det genom att hålla god ton.