Den nya tidens ledare

2011-06-28 15:39

N är fotbollen och livet går sin väg från en tid till en annan innebär det också en generationsväxling hos dess utövare. Nya och hungriga spelare, med fräscha idéer och en annan infallsvinkel tar så småningom över de stora scenerna och tvingar till sig en plats från de som redan haft sin storhetstid.

Den cykel som gäller spelare gäller också för tränare. Vi ser en ny våg av unga, mer eller mindre oprövade tränare komma fram på scenen idag och det är en intressant åskådning. Att det kommer fram unga tränare är inget nytt, men frågan är om vi någonsin haft en mer definierad generationsväxling på tränarsidan i allsvenskan än vad vi har idag.

Alexander Axén i GAIS, Magnus Pehrsson i Djurgården, Rikard Norling i Malmö, Andreas Alm i AIK och Magnus Haglund i Elfsborg är bara några av alla unga tränarnamn i Sverige som idag verkar på högsta nationella nivå. Ingen av de ovan nämnda är några duvungar sina knappt 40 år till trots, men de få ändå anses som relativt orutinerade om vi jämför med till exempel en Nanne Bergstrand, Tom Prahl eller en Conny Karlsson.

Vad som är så speciellt med den nya kullen är det nya tankesättet de för med sig, deras idoga sneglande och uppväxt på internationell toppfotboll, deras vilja att våga och förändra och deras minutiösa planerande och preparerande in i minsta detalj. Unga och kaxiga kommer de fram med en annan larger than life-attityd som inte funnits på samma breda front tidigare. Men klarar de av att få sina lag att vinna över tid?

Rikard Norling har precis tagit över svenska mästarna Malmö FF. Ett uppdrag som kommer att kräva mycket av stockholmaren. Jag är övertygad om att Norling kommer bli en ikon i klubben, det blir han var han än går, med sitt speciella språk, sin fallenhet för att visa känslor och för sin orubbliga lojalitet. Efter segern mot Kalmar i början på veckan såg man att en sten föll från hans bröst. Mannen vill inget hellre än att lyckas och de två inledande förlusterna i den nya klubben har tagit hårt på hans psyke och fått honom att jobba än hårdare.

Magnus Pehrsson fick sin skolning i Danmark, och nu när han tagit Djurgården från en hopplös bottenplacering till två raka segrar och 7-0 i målskillnad på två matcher ser man var han är på väg med klubben. Det är inte lätt att bygga någonting, det vet alla som försökt, och unga tränare måste få den tid som behövs för att visa resultat. Antingen negativa eller positiva. Först då kan ett beslut tas om en fortsättning. Inte innan.

Vad jag kan tycka mig se är också det tveklösa förtroende som spelarna visar nya unga ledare. Varje gång GAIS gör mål springer spelarna direkt fram och kramar eller dansar med Alexander Axén och visar tydligt var inspirationen kommer ifrån, och det är en ny trend bland unga tränare. De gör så att spelarna känner att de kan dö för dem, och spelarna känner att tränaren skulle göra likadant tillbaka. Det är någonting som jag vet att båda Norling, Pehrsson och Axén jobbar mycket med. Dessa sorters arbetssätt kommer säkert att svetsa samman en grupp, men kommer de leda till titlar, eller som i Arsene Wengers fall, hedersamma andra och tredjeplatser?

En sak är säker, det sätt som den nya generationen väljer att jobba efter är både befriande, vackert och skapar en helt annan fläkt av passion kring allsvenskan. Det ska bli mycket intressant att följa den nya tidens tränare i Sverige och se var deras unika tänkande kan ta deras respektive klubbar i framtiden.

/Nicholas Bonde
Matchdax chefredaktör