Goe Lolo Chanko

Det har varit en rätt hård jobbhelg detta. Den började i fredags och där trasade Lolo Chanko sönder kvällen för mig. Vi hade bokat intervju, jag ringde och sms;ade några gånger, sen ursäktade han sig med att han var på sin sons kalas och så föreslog han en ny tid. Jag ringde på den nya tiden och under en timme ytterligare, avslutade det med ett sms om att det blir bättre att vi tar det imorgon. Sen var det tyst ett par timmar innan det damp ner ett sms klockan halv tolv om att jag kunde ringa då ifall jag ville.
Jag var lite småsur på att han hållit mig på halster, men samtidigt kunde jag inte annat än le. Jag minns att Marcus Rohdén var hygglig och ställde upp när jag akut behövde en intervju sent en kväll, då var klockan strax efter tio. Men det här är definitivt rekord för när en spelare är tillgänglig för intervju, dessutom på hans eget initiativ. Men nån måtta får det vara på min flextid, vid midnatt på fredagskvällar vill jag ha en paus.
Intervjun ägde istället rum igår och även om Lolo avbröt intervjun under fem minuter på grund av skrikande barn i bakgrunden, så hade vi ett fantastiskt samtal. Det var första gången jag intervjuade honom. Han var på gott humör, mycket frispråkig och pratglad. Jag hade en frågelåda som motsvarade 25-30 minuter, men det tog det dubbla.
Chankos bästa vän Sharbel Touma har jag intervjuat ett par gånger och han är en av dom mest frispråkiga jag stött på i den här fotbollsserien, jag trodde han var svår att trumfa men Chanko trumfar bannemej honom. En journalists dröm alltså, en citatmaskin.
Han pratade om sig själv i tredje person, "Chanko" sa han gång på gång, som Zlatan sa förr. Och så sa han att han kör över allt och alla. Så fort nån spelare kom på tal så sa han "honom kör jag över", helt allvarligt. Och när vi kom in på olika klubbar så sa han att Syrianska kör över dom lagen.
Varför kan inte fler vara såna? Han framstår som modig, men egentligen tycker jag att det är dom andra som är mesar. Hur svårt kan det vara att stå upp för sitt självförtroende och säga vad man tycker?

HÄR "Min mamma kan bli proffs" och HÄR "Zlatan är Gud" är dom två artiklar jag publicerat från vårt samtal än så länge. Det kommer mer godis i början på kommande vecka.

I det frispråkiga allsvenska gänget med Chanko och Touma ser jag även Mattias Bjärsmyr och Erton Fejzullahu. (Om nån drar fram Bojan Djordjic eller Henrik Rydström så kommer jag dra nåt gammalt över er.)
I Superettan har vi Andreas Augustsson, Ari Skulason och Amir Suljic.
Det är möjligt att jag glömmer något namn nu, men jag lär återkomma i detta ämne för jag tycker om detta ämne.

Det skevaste är egentligen vad jag gjort när jag inte jobbat den här helgen. På fredagen, när jag satt och väntade på att få snacka med arkitekten Lolo, då kollade jag på Örebro-Örgryte. Och igår när jag jobbat klart kollade jag på Brasilien-Japan. På nätterna har jag skrivit på min debutroman som jag håller på att färdigställa nu. Fotboll och skrivande alltså, det är jobb och det är nöje. Nu framstår jag som torr, men man kan inte vara på Summerburst och skrika varje helg.
Snart är jag färdig med min jobbhelg, ska lägga upp nån artikel till bara.
Imorgon ska jag berätta för er vad David Leinar sms:ade mig efter vår intervju i torsdags.

Calle Abrahamsson - Din man i badkaret