Livet efter Bahoui

Jag har alltid hållit Nabil högt. När det i fjol kom uppgifter om att Real Sociedad köpt honom för 25 miljoner kände jag mig snudd på kränkt. Ska han, allsvenskans bästa spelare, gå för 25 miljoner när både Emil Forsberg och Issac Kiese Thelin gick för över 30 miljoner? Nej, då är någonting allvarligt fel. Om de spelarna är värderade på så vis är Bahoui värd 40, som minst.

Jag ställer mig dock skeptisk till klubbvalet, som många andra. Det här är trots allt spelaren som uppges ha haft klubbar som Southampton, Stoke, Real Sociedad och Inter i hälarna. Trots det faller valet på Al-Ahli i Saudiarabien. Jag är inte han och ska inte döma, men visst hade framtiden för honom känts desto mer lovande i ”Nerazzuri”?

Han lämnade AIK med orden: ”Jag är inte orolig för AIK:s framtid då det finns stora talanger på min position, Sam Lundholm och Niclas Eliasson, hoppas att AIK visar de det förtroendet som klubben visade mig så att de uppnår sin fulla potential”. Visst är det vackert sagt? Jag vet att Eliasson och Bahoui har en stark relation till varandra. När Eliasson kom till AIK från Falkenberg hade han svårt att aklimatisera sig till Stockholm och ”Nabbe” tog på sig rollen som mentor både på och vid sidan av planen. De körde extra efter träningarna och pushade varandra. Jag hoppas verkligen att man ger honom chansen. Senast mot Kalmar tyckte jag att han såg pigg ut när han kom in. Även Sam Lundholm vill jag se mer av. Där har vi en kille med kvicka fötter och bra blick för spelet. De två borde man verkligen satsa på, inte någon inköpt ersättare.

Jag vill passa på att avsluta det här inlägget med att tacka Nabil Bahoui för dessa år i AIK. Supporter till klubben eller inte, varje match som han har spelat har varit ett rent nöje att se. 
Jag vill även slå ett slag för ett gammalt blogginlägg från februari, på tal om Eliasson:
http://www.matchdax.se/bloggar/stockholmsbloggen/13452

Christian Sundqvist