Så är Stockholmslagens chanser till guld

Vissa matcher kräver tid för att bearbeta. Måndagens Stockholmsderby var ett tydligt exempel på en sådan match – en fotbollsmässig trerättersmiddag som behövde tid för att smälta.  Elfsborgs 3-2-seger mot Gefle underlättade processen att gå vidare för min del. Nu slipper man ha boråsarnas eviga hängmatcher som ett hinder från att granska tabellen fullt ut.

Även om Andreas Alm förnekar det så är vi inne i guldstriden. Oavsett om han eller hans spelare gör det så kan jag lova att så gott som alla supportrar räknar på vad som krävs för att just deras lag ska kamma hem Lennart Johanssons Pokal. En vän till mig, inbiten gnagare, satt här om dagen och gjorde en utförlig analys av samtliga guldkandidaternas spelscheman; vilka matcher blir avgörande, vilket lag han ska hålla på i respektive toppmöte för att det ska gynna AIK. Jag kan lova dig att han inte är ensam om att tänka så.

Jag har tidigare varit inne och rört vid ämnet i ett blogginlägg som jag skrev för drygt tre veckor sedan. Då tog jag upp vad som krävdes för att Djurgården skulle gå hela vägen till guldet. Jag tänker mig något liknande nu, fast snarare vad som talar för respektive emot AIK:s och Djurgårdens chanser under upploppet av serien.

AIK
Talar för:
AIK har antagligen det enklaste spelschemat av de sex lag som slåss om guldet. Enbart två topplag har man kvar att möta (Malmö, Göteborg) och dessa tar man emot hemma på Friends, där man i år har varit obesegrade.

Senast mot Djurgården såg det tryggt ut i backlinjen med Jos Hooiveld vid rodret. Dessutom har Mohamed Bangura börjat hitta tillbaka till fornstora dagar och tillsammans med Henok Goitom har AIK hittat en stjärnduo i de två anfallarna. Dessutom brukar AIK vara som starkast på hösten.

Talar emot:
Samma som alltid: bortamatcherna. Jag medger att det såg bra ut mot Norrköping, men det krävs mer än en vinst för att imponera på mig. Vad som oroar mig när det gäller AIK är som sagt inte Malmö eller Göteborg hemma, men snarare Gefle och Falkenberg borta. Det är matcher som på pappret verkar lätta men som kan fälla ut ett ben under slutspurten och kapa AIK:s guldchanser.

Djurgården
Talar för:
Pelle Olsson har god koll på sitt lag och arbetar med en tydlig spelidé och en järndefensiv. Omar Colley missade derbyt mot AIK men bör vara tillbaka om inte allt för lång tid. Med honom och Bergström i mittbackslåset släpper man inte förbi mycket.

Likt AIK förlitar man sig numera inte bara på en anfallare. Sam Johnson har kommit igång och var under derbyt ett betydligt större hot för AIK-försvaret än Nyasha Mushekwi. Dessutom ha man plockat in Tino Kadewere som kan komma att överraska.

Talar emot:
Om AIK:s spelschema talar för deras chanser till guld så talar Djurgårdens mot. Elfsborg borta, Malmö hemma, Norrköping borta och Göteborg hemma. Dessutom väntar ett derby mot Hammarby, som säkert kan ställa till det för Blåränderna. För att man ska kunna hänga med i toppen krävs flera starka prestationer och i en trupp med förhållandevis lite rutin kan det bli svårt när man ständigt spelar under press.

Övriga kommentarer
Jag önskar att jag kunde säga att det i slutet kommer att stå mellan AIK och Djurgården, men tyvärr så vore det att ljuga. Förr eller senare känns det som att dalarna bör komma för Peking. Elfsborg har ett för ungt och orutinerat lag för att hålla och dessutom är framtiden osäker för stjärnan Arber Zeneli. Djurgården tror jag tyvärr kommer att falla ut med tiden, mycket på grund av de anledningar jag nämnde ovan. Däremot så tror jag att man har goda chanser att vara med och slåss om en Europaplats och till nästa år utmana om guld på nytt. Nej, i år kommer det att avgöras mellan Göteborg, Malmö och AIK.

Christian Sundqvist