HBK är ute ur allsvenskan
2015-09-26
Halmstads BK kan med fem omgångar kvar av allsvenskan förbereda sig på en ny sejour i superettan. I år har inget gått rätt. Det har luktat superettan om HBK sedan första omgången.
HBK gjorde inför säsongen stora förändringar i truppen. Bollklubben tvingades släppa radarparet Mikael Boman och Gudjon Baldvinsson, samtidigt som kreativa yttrarna Johan Blomberg och Kristinn Steindorsson lämnade för nya utmaningar. Saken blev inte bättre av att evige inhopparen Marcus Antonsson föll för "glamouren" i Kalmar.
HBK tappade därmed 34 av klubbens 44 mål från i fjol. Det är mycket, väldigt mycket. Tongångarna bland klubbens supportrar tonades både ner och upp när succétränaren Jens Gustafsson kickades och ersattes av meste HBK-spelaren Janne Jönsson. Skulle han trots manfallet och taskig ekonomi ta klubben till nya höjder?
Så blev inte fallet. HBK har under hela säsongen kämpat med att hitta en identitet på planen, en form av vägvinnande spelidé. Det har funnits tendenser, små glimtar av ett snabbt kontringsspel, men inte mycket mer än så. Det har bara som mest handlat om tiominutersperioder i matcher under den andra halvan av säsongen. Det räcker inte för att plocka poäng över en hel säsong.
HBK har i stället fastnat i ett evigt långbollsspel. Långa bollar på Bengt, i det här fallet James Keene och nu på senare tid även mot Matthew Rusike. Laget har haft svårt att spela på andra sätt. Det har inte funnits någon kreativitet på mittfältet. Antonio Rojas, Eric Smith och King Gyan är inga kreatörer. De är inga spelare som låser upp ett välorganiserat Gefle-försvar och har aldrig varit den typen av spelare. Det hade behövts ett bättre komplement på innermittfältet.
Hur kan då HBK lösa ett nytt kontrakt? Jo, genom att kämpa. Det kan gå an för ett fysiskt starkt och vilt kämpande lag. Den faktorn uppfyller heller inte bollklubben. I 4-1-förlusten mot Häcken på Bravida Arena sprang flertalet spelare runt och joggade på planen. Det såg ut som att de hade säkrat en serieseger och hade tankarna på efterföljande efterfest. Det var inte sanningen. För HBK väntade i stället en dryga två timmar lång bussresa hem till en träningsanläggning fylld av ångest.
Jag tror att HBK måste börja om. Det är inte lätt för Jönsson att jobba med ett material av mycket tunnare virke än vad han är van vid att jobba med, men å andra sidan måste en skicklig tränare också kunna anpassa sig. Han behöver mer tid och möjligen tid i en serie, där han kan testa sig fram. Testa olika upplägg, spelsätt och mycket annat utan att alltid gå in en match som underdog.
Jönsson får samtidigt en möjlighet att återigen tänka till och möblera om lite i laget. Vilken typ av spelare behöver komma in? Visst, det finns inte pengar att ta in vilken spelare som helst, men i och med en nedflyttning krävs det plötsligt ännu mer precision i värvningarna. Det finns inte utrymme för någon form av chansning. Det kan möjligen leda till att klubben väljer att ta in rätt spelare eller ger möjligen rätt spelare chansen från ungdomsleden.
Jönsson måste först och främst hitta ett spelsätt. Han måste bygga laget utifrån en klar och tydlig spelidé. Han måste hitta en ny identitet. Den finner han inte i årets upplaga av allsvenskan.
Besten påminner om en svunnen tid
2015-06-04
Hakeem Araba har tagit allsvenskan med storm. Han har stångat sig, brottat sig och fullständigt slagit sig in i de allsvenska supportrarnas hjärtan. Han är i dag en av seriens stora profiler som förgyller den svenska fotbollen. Hur länge får han stanna?
Araba, 24, kom i vintras in på provspel för Falkenberg. Han sökte något nytt efter en tuff tid i den grekiska ligan. Eklund fick ett tips av Kalmar-baserade agenten Spiros Toulikas och tog in honom. FFF-tränaren ville ha en storväxt forward, men fick något helt annat. Han fick ett välbyggt monster på 190 centimeter. Han fick Hakeem Araba.
Det kändes inte på förhand som en självklar succé. Araba är en typisk ”difference-spelare” som främst spelat under korttidskontrakt. Han har aldrig riktigt fått förtroende att prestera i en och samma klubb under en längre tid. Det har ständigt vara snabba vändningar. Statistiken talar för sig själv – tretton klubbar på åtta år.
Han visade sig däremot tidigt fungera utmärkt i Falkenbergs enkla, men effektiva spelfilosofi. Araba är en bjässe i luftrummet. Falkenberbergsförsvararna kan bara skicka upp långboll efter långboll. Araba vinner allt. Han behöver bara skjuta fram bröstet eller för den delen rumpan för att trycka undan en motståndare. Svårare än så är det inte och det genererar mål.
24-åringen gör långt ifrån de snyggaste målen i allsvenskan. Han gör inte ens de näst snyggaste målen, men det blir ändå mål. Han gör typiska kämpamål. Han stångade in ett mål mot Malmö, bökade in ett mål mot Kalmar och dunkade in ett mål mot Häcken. Det blir alltid mål.
Jag tror att det är bestens självklara närvaro som gör honom populär i supporterkretsar. Det är svårt att inte dra på smilbanden när han bökar runt på planen. Han är så rejäl. Han påminner om den gamla goda tiden. Han påminner om Tipsextrafotbollen, där det främst handlade om att kämpa för klubbmärket på bröstet och att gå ut i krig på planen. Han påminner lite om en svunnen tid.
Jag undrar bara hur länge han får stanna i allsvenskan. Han sitter för tillfället på ett 1+1--årskontrakt som sträcker sig över nästa säsong. Det känns som att han kan lämna tidigare, även om sportchef Håkan Nilsson inte ville tala om det finns intresse för anfallaren. Det känns som att det borde vattnas i munnarna på engelska sportchefer.
Araba är stor som en elefant, stark som en björn och klinisk som en kobra. Han sticker ut ur mängden. Ta chansen att se honom live innan han lämnar allsvenskan. Han charmar fler än oss svenskar med sin gammalmodiga spelstil. Han påmminer om en svunnen tid.
Sebastian Pearson
El Custico handlar ”bara” om fotboll
2015-05-09
Hallandsderbyt är i dag mil från övriga derbyn i landet. Det är varken stort historiskt eller publikmässigt, men herre gud vad matchen är viktig. Hallänningarna behöver en humörhöjare efter en mörk vår. De behöver nytt hopp och tre poäng.
Västkustborna hade inför säsongen inte mycket att vänta sig resultatmässigt. Halmstad och Falkenberg tippades att placera sig i botten av tabellen. De tycktes helt enkelt inte ha trupper nog att klara sig kvar. HBK tappade inför säsongen sina viktigaste pjäser offensivt, medan FFF i sin tur tappade fina namn över hela banan, utan att få in kvalitativa nyförvärv.
De har heller inte lyckats motbevisa tippen. HBK har inte haft en fungerande offensiv. De slår ännu mestadels långbollar och kan knappt hålla i bollen på offensiv planhalva, utan att drabbas av panik. De hotar dessutom inte genom kanterna, där de i dagsläget använder sig av en ytterback i Westerberg och en smått vilsen, spelfördelande Barny. Djupledsspelet lyser med sin frånvaro.
Falkenberg har väl i sin tur inlett allsvenskan något bättre än derbymotståndaren. De har presterat delvis över förväntan, men placerar sig allt jämt på fem poäng och bara en poäng över Halmstad i tabellen. Det säger lite om vad de kommer att hamna i år. De har presterat över förväntan, men ligger ändå på trettondeplats.
Jag tror sålunda inte på ett spelmässigt, bra derby. Det kommer i stället att bli mycket kamp, kamp och kamp, för det är ungefär vad de här två lagen stått för hittills i serien. Det är också kul i sig, då det i min mening är lite av hur ett derby ska vara. Det ska vara mycket känslor på planen, men även på läktarna och det är lite där det brister i derbyt.
HBK-supportrarna höll visserligen en hög nivå i fjol på bortaplan med både tifo och sång, vilket inte alltid är en självklarhet hemma på Örjans vall. Det gav en fin inramning. Jag tror dock att det kommer att bli svårt att upprepa i år. Då var det högsommar, nu är det mulen vår. Då var HBK:s publiksiffror okej, nu under all kritik. Mycket pekar nedåt.
Hallandsderbyt lär inte kommas ihåg för supportrarnas insats. Det finns ingen direkt derbyhistoria mellan klubbarna och supporterskarorna är dessvärre i dagsläget för små för att bygga vidare på en sådan tradition. Det finns inget genuint hat mellan klubbarna. Det känns mer som ett vackert broderskap.
Det är samtidigt ändå ett möte, där båda parter är i stort behov av poäng. De behöver både poäng för att lyfta i tabellen, men även för att lyfta stämningen i truppen och på läktarna. Det behövs ett nytt, positivt drag kring klubbarna. En trea i derbyt kan leda till det.
Söndagens El Custico kommer att handla om händelserna på planen. Det är väl bra i sig, men också oerhört tråkigt.
Sebastian Pearson
Matchdax
För fler allsvenska nyheter på Matchdax följ oss på Facebook HÄR och Twitter HÄR!
Blåvitt vinner och vinner
2015-05-08
IFK Göteborg fortsätter att vinna matcher. De vinner, vinner och vinner, utan att egentligen imponera något extremt offensivt. Det ser nämligen inte alltid särskilt bra ut, men de vinner ändå. Och det är vad som räknas i kväll. Det är imponerande.
Blåvitt är i år ett kämpalag, de sliter på planen och visar enorm vilja. De tar varje meter för varandra och lämnar ingenting åt slumpen. De är ett kollektiv, en maskin som ständigt tickar på i samma takt och aldrig slutar förrän produkten är framställd. De jobbar ända in i mål.
Jag tror att Sebastian ”Sebban” Eriksson ligger bakom mycket av det. Han triggar med bara sin närvaro igång övriga lagkamrater att vilja lika mycket på planen som honom. Och det är väldigt mycket. Det ska vara hundra procent hela tiden. Inget annat är tillåtet. Och vem vågar gå emot honom? Ingen.
Göteborg radar dock inte bara upp vinster av den anledningen, utan kanske främst tack vare defensiven. Gustav Svensson verkar aldrig sluta att tröttna på att springa runt som en galning på egen planhalva och städa undan bollen, medan hänsynslösa mittbacksduon Bjärsmyr/ Rogne tar hand om det som släpps därigenom.
De släppte egentligen bara till en farlig chans i kvällens match, när gamle HBK:aren Marcus Antonsson blev nästintill ren i straffområdet, men stressade upp sig och tappade bollen. Det var enda målchansen. Alvbåge behövde nämligen bara mota bort ett skott i matchen, ett ynka skott i hela matchen. Det ska sägas att Kalmar var undermåliga offensivt, men statistiken talar ändå för ett disciplinerat bortalag.
Blåvitt måste nu jobba på att få igång en något bättre offensiv. De tar sig till ett par chanser varje match, men jag vill se ännu fler instick och ännu mer fantasi i offensiven. Det blir ofta lite för rakt och statistisk. Visst räcker det för att vinna borta mot Kalmar, men möjligen inte för att vinna på Swedbank Stadion eller nationalarenan. Då krävs det mer än vilja och en stark defensiv.
Göteborg imponerar med att rada upp vinster. De är allt jämt uppe i serieledning och kommer att stanna där uppe i tabellen. De är nämligen bra på att vinna matcher. De måste dock höja sig för att vinna de stora matcherna, men kanske gör det inte så mycket att tappa poäng i dem. De verkar ju vinna allt annat ändå. Maskinen tickar vidare.
Sebastian Pearson
Matchdax
För fler allsvenska nyheter följ Matchdax på Facebook HÄR och Twitter HÄR!
HBK vann defensivt - trots bedrövlig offensiv
2015-04-27
Halmstads BK besegrade alltså Elfsborg på Örjans vall. Det såg jag verkligen inte komma, men med HBK:s fina defensiv är sådana segrar möjliga att ta i år. De försvarade nämligen hem poängen, då de inte tillät Elfsborg komma in bakom försvarslinjen, samtidigt som de saktade ner deras passningstempo i offensiven. De vann helt enkelt på ett felfritt försvarsspel.
HBK visade även vad kontinuitet innebär försvarsmässigt, då de inför säsongen fick behålla stora delar av backlinjen, samt fick in spets i Ali Khan. Det resulterade i går i en oerhört stabil defensiv, där de den här gången gynnades av att ha Baffo på kanten. Han är nämligen inte speciellt bra offensivt, men oerhört stabil defensivt, när han bara kan stå och nicka undan bollar, samt vara följsam längs straffområdeslinjerna. Han lär bli nyttig i den typen av matcher.
De visade dock samtidigt upp en bedrövligt tråkig offensiv, där de i princip bara anföll genom långbollar. De slängde nästintill bara upp chansbollar mot Karikari och Keene, vilket de i sin tur fick göra sitt bästa för att förvalta. Karikari hade i sin tur lite tur med en studs och gjorde mål. Det kommer att fungera ibland mot de bästa lagen, men det blir svårt för HBK, när de exempelvis möter Örebro eller för den delen Åtvidaberg med lågt sittande försvar.
HBK tog sammanfattningsvis viktiga poäng, men segern betyder inte att de kommer att lyfta resultatmässigt. De kommer att fortsätta ta någon poäng här och där, men utan en hyfsad offensiv kommer de att leva på chansbollar, vilket alltid inte går vägen. Jönsson har ännu mycket att jobba på.
*****
James Keene debuterade också för Bollklubben i går och gjorde det bra. Han tillförde som vanligt mycket vilja och attityd, då han ständigt löpte och slet i offensiven. Han lär med största sannolikhet ta en fast startplats i anfallet och så småningom belönas med ett förlängt kontrakt. Han sitter för närvarande bara på ett kontrakt fram till sommaruppehållet.
*****
Jag tror även att Junes Barny kommer att bli bättre i en roll på kanten. Han vill transportera mycket boll och styra spelet lite bakifrån, vilket han inte får som anfallare i bollklubben, då de mestadels jobbar med långbollar i offensiven. Han kom därmed inte till sin rätt, vilket gjorde det svårt för honom.
Han behöver dock ännu komma upp i lite högre tempo. Det märks att han lirat mycket superettan-fotboll, då han ofta håller i bollen något för länge i olika situationer, när han i stället borde släppa vidare den. Det lär nog komma med tiden.
*****
Ha det fint!
Sebastian Pearson
Twitter@SebastianJWP
Analys av GBG-derbyt
2015-04-20
Blåvitt vann som bekant även vårens andra lokalderby på Gamla Ullevi, men den här gången väldigt knappt. De vann nämligen till slut med 2-1 efter att anfallsförvärvet Mikael Boman avgjort med en läcker placering.
Jag är dock långt ifrån lika exalterad som senast över Blåvitts anfallsspel. De är visserligen bättre än förra året, men känslan är att det under gårdagen gick alldeles för långsamt i den sista tredjedelen av planen. De hittade inte riktigt rätt med den sista passningen och det var ofta först när vänsterbacken Haitam Aleesami tog sig upp högre i banan som det blev riktigt farligt.
Sebastian Eriksson visade dock upp en gryende form och att han snart kommer att vara att räkna med på allvar. Han agerade kreatör på Blåvitts innermittfält och såg ofta till att de skiftade spelet från kant till kant. Det resulterade i mer yta att spela på, vilket de dessvärre inte lyckades nyttja särskilt väl.
Blåvitt visade i slutändan ändå upp en styrka att vinna derbyt, trots att de inte imponerade spelmässigt. De kommer mycket tack vare den styrkan att vara att räkna med i år över hela säsongen, då de lär behöva ta enkla segrar nu under våren, för att sedan öka tempot under hösten. De lär förhoppningsvis med mer tid tillsammans vara mer samspelta då.
*****
Häcken fortsätter i sin tur att leta efter formen. De överraskade lite med att slå fler långbollar än vanligt i stället för att rulla boll inom laget. De hade nämligen svårt att anfalla genom Simon Gustafson, då Gustav Svensson låg som en igel på kreatören.
Gustafson tog sig dock loss vid ett par tillfällen i den andra halvleken och skapade chanser för hemmalaget. Inte konstigt att motståndarna försöker plocka bort honom i varje match. Han är en nivå bättre än alla andra med bollen på offensiv planhalva. Det händer alltid någonting. Häcken visade dock än en gång upp en trubbig offensiv, då de ofta tog sig fram till straffområdet, men i avslutningsfasen ofta slarvade bort lägena.
Makondele missade, Thorvaldsson missade och Nasiru missade. De missade allihopa hyggliga målchanser.
Gunnar Heidar Thorvaldsson startade för första gången i år, men imponerade inte på mig. Han tog sig visserligen till fler avslutningslägen än vad Rexhepi gjorde i sina matcher, men sköt säkerligen också flest sorkdödare i hela omgången. Han måste vässa sina avslut.
Jag är inte hundra på att Paulinho är lösningen på problemet, när han kommer i sommar, men det måste vara det, om Häcken ska börja vinna matcher. De behöver helt enkelt en pålitlig spets att förlita sig på i anfallsspelet. Den spetsen finns inte i laget i dag. Det ska därför bli spännande att se vad Gerhardsson kan få ut av Paulinho i sommar.
*****
Jag tycker sammanfattningsvis att det var ett bra derby. Göteborg har fortfarande mycket att bevisa, men visar samtidigt upp en gryende form och en styrka att vinna utan att imponera. Häcken kravlar sig i sin tur vidare, utan en ordentlig spets. De kommer få det tufft.
*****
Ha det gott!
Sebastian Pearson
Twitter@SebastianJWP
Sveriges sportsligt största match
2015-04-12
Äntligen! IFK Göteborg tar i kväll emot Malmö FF på Gamla Ullevi. Sveriges historiskt bästa allsvenska klubbar drabbar alltså så tidigt som i den tredje omgången samman. Det lär bli hur häftigt som helst.
Jag hade dock velat ha den här matchen något längre in i säsongen. Min känsla är att Blåvitt ännu inte är helt samspelta, vilket MFF är något närmare att vara. Blåvitt är visserligen obesegrade i allsvenskan och är i en helt välförtjänt cupfinal, men gnisslar likaså ännu spelmässigt.
Göteborg ser väldigt starka ut defensivt med ett starkt mittlås i Bjärsmyr/ Rogne, men frågan är om de är tillräckligt samspelta offensivt för att låsa upp MFF:s försvarslinje. Jag tror inte det. De lär med största sannolikhet falla tillbaka och spela på snabba kontringar, vilket de är väldigt bra på, men samtidigt lär Malmö vara fullt beredda på det. Hareide är inte korkad.
Bjärsmyr berättade i dagarna för mig att de kommer att försöka hålla i bollen mer mot Malmö. Jag misstänker att de har i baktanken att skåningarna lär vara förberedda på omställningsspel, vilket de på något sätt måste motverka. De måste ha en plan B. Frågan är bara om de ännu är tillräckligt skickliga på att hålla i bollen och spela en passningsorienterad fotboll. Jag tror inte det.
Det lär därmed bli en avgörande faktor för matchens utgång. Blåvitt är visserligen ordentligt vassa i omställningsspelet och lär hota där, men blir samtidigt även något lättlästa. Jag tror som sagt inte att det räcker med omställningsspel för Blåvitt i kväll.
Lennartssons lagbygge hade därmed tjänat på att spela den här matchen i juni, då de antagligen är bättre på att spela sig fram till målchanser då. De har ännu inte riktigt kvalitén i det, vilket kommer stoppa dem i kväll.
Jag tror därmed att MFF tar med sig tre poäng hem till Skåne. Det kommer dock inte bli lika lätt som under den förra säsongen. Då vann de med 3-0 på Gamla Ullevi.
*****
Det ska även bli oerhört roligt att få bjudas på en fantastisk inramning. Det lär med största sannolikhet vara högt tryck, sång och fina tifon. Det tillför otroligt mycket. Det här är helt enkelt en glädjens dag. Låt oss även få se en fantastisk fotbollsmatch med högt tempo. Jag tror att den kan bli så.
*****
Ha det gott!
Sebastian Pearson
Twitter@SebastianJWP
Halmstad älskar inte HBK
2015-04-07
HBK nådde i fjol ett nytt publikmässigt bottennapp. De landade på dryga 4500 färre åskådare än under 2004 års succésäsong. Halmstadsbornas allmänna inställning till klubben är inte längre densamma. Det är inte längre ballt att hänga på Örjans vall, utan snarare tvärtom. Staden älskar inte längre klubben som den en gång gjorde.
Jag har i hela mitt liv följt bollklubben. Jag såg min första match så tidigt som vid sju års ålder, då farsan tog med mig och min bror till en match mot Öster på Örjans vall. Jag minns dock inte särskilt mycket av matchen, då jag främst fastnade för den nya omgivningen.
Jag kände direkt att det var något häftigt över att kalla sig för HBK:are, gå klädd i matchtröja med tillhörande keps och sedan skryta om det i plugget. Det var att vara ball. Jag fastnade nog för känslan av att alla gjorde något ihop. Vi gick klädda i samma kläder, hejade på samma lag, svor över domarens felaktiga beslut och åt brända, överblivna, varmkorvar i Kvasterian efter matchens slut. Det var en form av gemenskap, där jag som liten grabb kände mig hemma.
HBK hade varken den största eller bästa supporterskaran. De hade något mittemellan. Den var helt enkelt respekterad. Jag vet själv hur jag som liten grabb, stod framme vid staketet, tittade bort mot den inhägnade klackavdelningen på Västra stå och beundrade deras passion för klubben. De fanns alltid där. I vått och torrt. Och det fanns en stolthet att bära klubbens klarblå matchtröja.
Så är det även i dag. Det finns en tapper skara som följer laget. De är dock dessvärre 3000-5000 färre än för några år sedan. Jag tycker att det är oerhört tråkigt att så pass många människor slutat följa sitt lag på Örjans vall. Det är såklart deras val, vilket måste accepteras till fullo, men det är inte roligt för det. Jag sätter mig inte emot deras val, utan i stället flertalet Halmstadsbors tillika tidigare supportrars inställning att förlöjliga och vara skadeglada åt bollklubben. Det är nämligen något som sakta växt fram i staden under de senaste åren, vilket förstås är oerhört tråkigt.
Det blir varken publikmässigt eller sportsligt bättre av att människor talar illa om klubben. Det skapas i stället en barriär bland människor i staden mot att gå på matcher, vilket bidragit till en minskad stolthet över att dra på sig HBK-tröjan och att synas på Örjans Valll. Halmstadborna vill inte längre beblanda sig med klubben. De vill inte bära klubbens färger.
Jag är helt övertygad om att det finns massvis med människor i Halmstad som beundrar exempelvis Hammarbys supportrar, men samtidigt hånar de egna supportrarna. Det är en tråkig inställning. Om HBK någon gång ska närma sig Hammarby måste supportrarna sluta upp kring hemmamatcherna. Det är så man bygger en läktarkultur. Det är så man bygger en framtid. De leder nämligen i sin tur även till mer pengar, bättre sponsoravtal och i slutändan även bättre resultat.
Jag drömmer själv om att uppleva en ny storhetstid. Jag drömmer om en sommarstad med positiva tongångar om HBK, ett slutsålt Västra stå och en känsla av att det återigen är ballt att stå och gorma på Örjans vall. Det får nämligen aldrig, aldrig någonsin vara fult och illa.
Jag drömmer om en genuin känsla av att Halmstad återigen älskar HBK. Det gör inte staden i dag.
Sebastian Pearson
Fotnot: Jag vill som ovan nämnt tillägga att det finns ett par tusen aktiva människor som stöttar HBK på plats i dag, vilket är fantastiskt, men att det tyvärr finns en annan generell inställning till klubben i staden. Det är den inställningen som är felet.
HBK:s publiksnitt:
1995: 5105 (3)
1996: 4307 (7)
1997: 6736 (1)
1998: 5038 (4)
1999: 5252 (3)
2000: 6957 (1)
2001: 6672 (7)
2002: 6940 (6)
2003: 7506 (9)
2004: 9113 (2)
2005: 7124 (10)
2006: 6003 (11)
2007: 7360 (7)
2008: 6033 (8)
2009: 5012 (13)
2010: 4240 (12)
2011: 4240 (16
2012: 3375 (3)
2013: 4865 (14)
2014: 4652 (10)
Summering av första omgången
2015-04-06
Det börjar bli dags att summera västlagens premiärmatcher i allsvenskan. Jag var själv på plats och följde Häckens och Elfsborgs matcher, medan jag streamade Halmstads match. De var alla intressanta på sitt eget sätt, men med helt olika utgång. Häcken och HBK åkte i korthet på stryk mot Hammarby och AIK, medan Elfsborg segrade knappt mot Djurgården.
*****
Jag tänkte börja med Häcken. Gerhardssons mannar spelade som vanligt en passningsorienterad fotboll mot Hammarby, men var alldeles för statiska i den sista tredjedelen av planen. De tog för lite djupledslöpningar och lyckades därmed inte ta sig in i straffområdet. De fastnade allt för ofta precis utanför Bajens kompakta försvarslinje. Det är alldeles för dåligt. Så bra är inte Hammarbys defensiv.
Gerhardsson hade ingen direkt förklaring till varför de inte tog fler djupledslöpningar offensivt. Jag tvivlar på att det beror på lagets individuella och gemensamma kvalité. Den finns där. Det handlar snarare om den mentala biten att premiärspela mot Hammarby på Tele2 Arena. Det är nämligen ingen enkel uppgift. Och speciellt inte när över 30 000 supportrar står och skriker och stöttar sitt lag, när varenda liten elak knuff leder till massvis av burop och visslingar, samtidigt som hemmaspelarna lyfts till ovanligt höga höjder.
Jag vet att Häcken har mer i sig. De vet hur man spelar en passningsorienterad fotboll och kommer att spela en sådan under säsongen. De måste bara se till att komma upp i nivå, när det gäller som mest. De ställs redan på torsdag mot Djurgården, vilken är en ny tuff match. Då gäller det att ta för sig mer offensivt.
*****
Elfsborg imponerade i sin tur på Tele2 Arena. De spelade som Haglund själv beskrev det "moget". De stoppade effektivt Djurgårdens omställningar med lite småfula medel, men ack så smarta sådana. De drog visserligen på sig ett gäng gula kort, men stoppade också upp farliga situationer, vilket förhindrade målchanser. Det ledde i slutändan till att de vann matchen. Det är vad som är viktigt.
De svarade även upp till kritiken mot att de skulle vara ineffektiva. De fick inte överdrivet många chanser, men tog vara på vad som skapades och gjorde mål, när chansen gavs. Anfallaren Per Frick skarvade tidigt in ett mål och kunde senare dubblat fjolårets allsvenska målskörd, men missade en regelrätt dömd straff. Han verkar dock vara på gång. Det är oerhört viktigt för Haglund att ha en forward som målar kontinuerligt. Frick kan möjligen bli den forwarden.
Jag fastnade även för Elfsborgs anfallsspel. De stod under matchens gång för ett par fina kombinationer ute på kanterna, vilket genererade farliga målchanser. De lär dessutom bara bli bättre och bättre på det under säsongens gång, vilket lär göra dem ännu farligare framåt. Räkna med Elfsborg i år!
*****
Halmstads BK gjorde i sin tur inte bort sig på nationalarenan. De spelade till en början smart och lade sig lågt i positionsspelet. Det gjorde det svårt för AIK att ta sig förbi deras försvarsmur. Stockholmslaget tog sig nämligen bara till en riktigt bra chans i första halvlek och skapade enbart chanser genom inläggsspel. Det är alldeles för dåligt.
HBK gjorde även bra ifrån sig försvarsmässigt i den andra halvleken och ser ut att ha en riktigt lovande defensiv. Den ser till och med starkare ut än förra året. Mohammed Ali Khan gjorde återigen en kanoninsats och stod vid ett par tillfällen för avgörande, defensiva insatser.
Det kommer i stället bli intressant att se hur Jönsson fortsätter att utveckla offensiven. HBK slog bara tafatta långbollar i första halvlek och lyckades inte etablera ett passningsspel på offensiv planhalva. De var alldeles för rädda att släppa till bakåt. Det blev dock bättre, när Eric Smith kom in och styrde upp spelet från sin mittfältsposition. Han vände spelet snabbt med precisa crossbollar och låg med en sådan passning bakom bollklubbens mål. Han kommer att bli viktig i år.
Jag imponerades dock inte av HBK:s yttrar. Christoffer Andersson är starkast i defensiven och missade åtskilliga lyftningar mot Maholli och Barny. Han kommer att göra sig bäst som ytterback. Krogsgård är hyfsad i omställlningsspelet, men hade en tuff eftermiddag på nationalarenan. Han gjorde inte mycket rätt under sin tid på planen. Silverholt är saknad.
HBK tar sammanfattningsvis med sig en fin defensiv insats och en vetskap om att Smith bör starta i torsdagens hemmamatch mot IFK Norrköping på Örjans vall.
*****
Jag missade tyvärr Blåvitts premiärmatch. Det blir mer om dem framöver på bloggen.
*****
Ha det gott!
Sebastian Pearson
Twitter@SebastianJWP
Mitt allsvenska tips
2015-04-03
Jag tycker i likhet med många andra sportjournalister i medievärlden att det är barnsligt kul att tippa allsvenskan. Det är en form av kittlande känsla inför premiären, förhoppningen om att ens favoritlag ska gå bra och att favoritspelarna ska leverera på planen. Det är mycket som ligger i luften. Här är i vilket fall mitt allsvenska tips med lite korta kommentarer.
1. Malmö FF
2. IFK Göteborg
3. IF Elfsborg
4. AIK
Kommentar: Malmö FF vinner SM-guld. De känns helt enkelt för bra för att inte vinna allsvenskan, då deras trupp är en nivå bättre än övriga konkurrenters trupper. Blåvitt har fått in ett par bra spelare i främst Ankersen, Eriksson och Rogne, samt att de får behålla Vibe, vilket såklart stärker dem. Jag hade kunnat tippa Blåvitt som etta, men eftersom att risken är stor att Vibe och möjligen Ankersen lämnar redan i sommar sänker det dem. De blir svåra att ersätta.
Haglund är tillbaka i ett väldigt spännande Elfsborg. De unga spelarna är i år ett år äldre och ett år mer erfarna. Jag tror att flertalet spelare i likhet med Hedlund under den här försäsongen lyfter sig i år. Det bidrar till en bra säsong, även om de inte har en klassforward längst fram. AIK famlar ännu efter lite flyt i sin spelidé och har inte sett särskilt bra ut under försäsongen. Alm basar över en kvalitetsmässigt god trupp, men känslan är att han inte lyckas i år heller. Jag tycker att det osar kicken om honom.
5. BK Häcken
6. Kalmar FF
7. Örebro SK
8. Helsingborgs IF
Kommentar: Häcken spelar en väldigt fin, passningsorienterad fotboll och jobbar på att öka tempot i matcherna. Det är bra på alla sätt och vis och utvecklande för de egna spelarna såsom motspelarna, men känslan är att Gerhardsson ibland väljer att prioritera bort resultatet. Han spelar hellre en vacker fotboll. Det leder inte till en bättre placering än så här, även om kvalitén finns i laget.
Kalmar har tappat ett par viktiga spelare, men samtidigt återförenat Elm-trion. Det har gett extrema förhoppningar om guld, vilket jag tror är fullständigt omöjligt, då det ännu är oklart om Rasmus kommer till spel i år. Örebro är i sin tur extremt organiserade defensivt och kommer nå en bra placering i år igen, medan HIF överraskar något med en åttondeplats. Det kommer att vara spännande att följa Larssons manskap framöver, men i år håller de inte riktigt för att tampas högre upp i tabellen.
9. Hammarby IF
10. Djurgårdens IF
11. IFK Norrköping
12. Halmstads BK
Kommentar: Hammarby och Djurgården sitter på spännande trupper, men lär vara alldeles för ojämna i sina prestationer. Hammarby kommer göra en bra säsong och etablera sig i mitten av allsvenskan, men det lär inte bli mer än så. Truppen behöver i sådana fall förstärkas. DIF sitter i sin tur på en fin defensiv, men är sämre offensivt. Olsson går in i den här säsongen med ett något oerfaret anfallsstall.
Peking har fått in lite spännande namn, men är inte bättre än en mittenplacering. De tappade dessutom viktige Alhaji Kamara under transferfönstrets sista dag. Det hjälper inte dem till en högre placering. HBK lär i sin tur vara närmare bottenstrid än säker mark med en nästintill helt ny offensiv. Jag tror dock att erfarne Janne Jönsson kommer att få ihop tillräckligt många poäng för att klara sig kvar med viss marginal.
13. Åtvidabergs FF
14. Gefle IF
15. GIF Sundsvall
16. Falkenbergs FF
Kommentar: Det blir alltså Sundsvall och Falkenberg som får lämna allsvenskan. Falkenberg håller helt enkelt inte för spel i allsvenskan, medan Sundsvall gått dåligt på försäsongen. Jag var på väg att tippa Gefle på nedflyttningsplats, men det känns som att de som vanligt klarar sig kvar. Åtvid har trots flertalet viktiga tapp viss kvalité kvar i laget.
*****
I helgen är det äntligen allsvensk premiär. Jag kommer att befinna mig på Tele2 Arena för att se Häckens och Elfsborgs matcher. Det ska bli oerhört roligt att se vad de går för mot Hammarby och Djurgården. Det kommer förstås även upp lite tankar om matcherna här efteråt. Håll ögonen öppna i helgen.
*****
Ha det bäst!
Sebastian Pearson
Twitter@SebastianJWP
