Krönika: Vem fyller tomrummet?
Kalmar FF besegrade på söndagen Mjällby med 2-1 hemma på Guldfågeln Arena. Henrik Rydström gjorde en bra match på det defensiva mittfältet. Spelade enkelt och vann mycket boll. Manade på. Skällde. Med andra ord gjorde han precis samma sak han gjort i så många år. Rydström är ingen spektakulär spelare som rent fotbollsmässigt står för det som skapar rubriker och lockar marginalsupportrar till arenorna. Ändå är han en fotbollsspelare som just skapar rubriker och engagemang. Hur kan det vara så? Grunden till det är att han är något ovanligt i en bransch där det känns som att många spelare och tränare gör bedömningen att ju fler intetsägande plattityder svaren innehåller, desto bättre är det. Självklart är det till stor del upp till oss journalister att få spelare att öppna sig och bjuda på intressanta citat. Och att spelare och tränare är mer eller mindre bekväma i intervjusituationer och att exponeras i media är naturligt. Men i en värld där många är rädda för att utnyttja medier till att verkligen kommunicera intressanta saker har Rydström agerat annorlunda. Under alla år har han lyssnat på frågorna han fått och låtit hjärtat tala. Tagit plats. Sågat domare och motståndare. Reflekterat. Marknadsfört sig själv och Kalmar FF. Jag minns första gången jag stötte på Rydström i en intervjusituation. Efter att jag ställt min första fråga i telefonen började han prata. När han tystnade hade mitt worddokument plötsligt fyllts av nästan en hel sida med första svaret. Jag hann tänka ”oj”. Sedan tog Rydström sats igen: ”men samtidigt är det så att…”.
Om inte Rydström hade varit på det här sättet hade få utanför Kalmar brytt sig om honom. Nu är namnet Henrik Rydström det första som dyker upp i många människors medvetande så fort Kalmar kommer på tal. När han nu slutar hoppas jag att fler spelare vågar ta efter hans sätt att använda medier. Att fler spelare vågar ta plats, vågar reflektera och inte är rädda för att skapa rubriker. Om intresset för Allsvenskan ska leva vidare eller öka i den mördande konkurrens om fotbollsintresserade människors uppmärksamhet är det sådana spelare som behövs. Spelare som Mutumba, Anders Svensson, Bojan Djordjic och Henrik Rydström. Spelare som sticker ut och hörs. Skapar intresse. Många fotbollsintresserade människor slentriansågar Allsvenskans kvalitet. Även om kritiken i många fall är orättvis är det ändå självklart att underhållningsvärdet i vår högstaliga inte kan mäta sig med det vi matas med från toppligorna i Europa. Men det finns andra värden, andra sätt att skapa intresse. Fråga Rydström.
Christian Polsäter
Matchdax









