Studie: Svenska högriskspelare spelar mer under Covid-19
Anders C. Håkansson, som är professor i psykiatri vid Lunds Universitet, ledde en studie med 2 016 svenska deltagare mellan den 28 april och 4 maj. Av det totala antalet deltagare hade 1 246 spelat under de senaste 12 månaderna.
I studien fick deltagarna svara på frågor om förändringar i deras vanor sedan pandemin bröt ut, samt om deras spelvanor innan pandemin.
5,9 procent svarade att de spelade mer sedan viruset spred sig. 11,6 procent sa att de spelade mindre. De som spelade online poker visade större sannolikt att spela mer, följt av bingospelare och de som spelar på bästa casino utan Spelpaus.
Studien visade att det var mer troligt att spelarna spelade mindre. Gapet mellan ett ökat och minskat spelande var som minst på hästsport men som störst inom sportbetting. Det visade också att spelarna hellre avstod från att spela än att byta till andra produkter.
Yngre personer var mer benägna att spela mer. 17,7 procent av spelarna mellan 18–24 år, 13 procent av de mellan 25–29 år, 7,5 procent av de mellan 30–39 år, 4,6 procent av de mellan 40–49 år och 2,5 procent av de mellan 50–59 år spelade mer. Endast 4,1 procent av de som tillhörde åldersgruppen 60+ uppgav att de spelade mer.
I studien ställdes också frågor från indexet Problem Gambling Severity (PGSI), för att ta reda på om deltagarna riskerade att utveckla spelproblem.
PGSI ställer frågor om de senaste 12 månaderna med alternativ som ”aldrig”, ”ibland”, ”för det mesta” och ”nästan alltid”. Dessa alternativ ger sedan ett värde från noll till tre och visar risknivån baserat på det totala värdet.
Av de 79 procent som fick värdet noll och klassades som ”ingen risk” var det endast 1,8 procent som uppgav att de spelade mer under pandemin. 10 procent av deltagarna klassades som ”låg risk” och fick värdet ett till tre. 12,4 procent av dem uppgav att de spelade mer.
5 procent av spelarna klassades som ”måttlig risk”, vilket gav ett värde mellan tre och sju på PGSI-indexet. 21,1 procent av dem uppgav att de spelade mer.
Av de som hamnade i ”högrisk”-klassen, vars värde var åtta eller mer, uppgav 27,4 procent att de spelade mer. Bland de som uppgav att de självmant hade stängt av sig från spel någon gång under året, uppgav 32,8 procent att de spelade mer.
Håkansson drog slutsatsen att lågriskspelare hade enklare att begränsa eller minska sitt spelande under krisen, vilket innebar att det ökade spelandet var koncentrerat runt högriskgrupperna.
389 deltagare uppgavs vara sportbettare och ombads att svara på frågor om deras vanor efter att nästan alla stora sporthändelser ställts in.
Av det här antalet svarade 59,6 procent att de spelade mindre. 7,2 procent sa att de spelade mer på andra sporter, som fortfarande var igång. 20,1 procent sa att de spelade mer på hästsport medan 11,3 procent sa att de spelade mer på casinospel.
Studien släpptes i samband med att Sverige beslutade att införa ett antal temporära restriktioner för landets reglerade casinomarknad på nätet. Från och med den 2 juli kommer kunderna att möta obligatoriska insättningsgränser på 5 000 kronor. Speloperatörerna kommer bara att kunna erbjuda bonusar på upp till 100 kronor. Industrin har motsatt sig dessa gränser. Branschföreningen BOS sa att införandet mer troligt kommer att hjälpa den olicensierade marknaden och de har startat en namninsamling mot åtgärderna. Socialförsäkringsministern, Ardalan Shekarabi, hade tidigare sagt att restriktionerna också skulle gälla för sportbetting och hästsport, men dessa exkluderades efter kritik.
Sveriges spelmyndighet, Spelinspektionen, har redan kritiserat planerna och förra veckan varnade de om att åtgärderna kommer att vara svåra att införa till den 2 juli.